Inte skrivit på en vecka. Det har varit för stressigt. Konstigt nog visade vågen återigen 115kg. Den hoppar mellan 115 och 117 verkar det som. Väldigt märkligt. Önskar så att jag fick se siffran 114 nu. Kommer bli jobbigt att återvända till ortopeden i januari och inte ha gått ner något mera. Vare sig det är mitt fel eller ej så får han det ju att låta som att det är det.

Men NU har Inneboende X flyttat ut. Igår kväll hämtade han sin sista kartong och lämnade sin nyckel. Sitter här och försöker förstå att jag faktiskt inte kommer höra klicket i dörren och att jag numera kan gå naken till toaletten på morgonen, en frihet man inte ska underskatta. Alldeles för uppstressande att hela tiden ha känslan i kroppen att nån kan komma in genom dörren och man inte vet vem han har med sig osv. Detta kommer bli ett mycket mer harmoniskt hem nu.

Så hoppas stressen lägger sig nu. Sista flyttlasset kommer i helgen och jag hoppas förstås ha packat upp det mesta till julen, men det viktigaste är att det är städat och vi får plats att ha vår julmiddag i vardagsrummet. Trots att det är fullt med kartonger nu så trivs jag ändå bättre nu än innan eftersom det är RENT och inte skitigt och fullt med skräp överallt.

Har inte tränat så mycket heller. Sjukgymnasten vill att jag ska träna två ggr om dagen, helst tre, men med all stress så klarar jag det inte. Jag är så enormt stresskänslig just nu. Har jag två saker att göra så får jag tilt i hjärnan och jag lyckas inte göra nånting. Såklart det bästa vore om jag bara tränade, lagade avancerat mat och gjorde bra övningar för psyket hela dagarna, men det går inte att ha såna oövervinnerliga mål. Jag gör mitt bästa hela tiden, kan inte göra så mycket mer än så. Ibland är det för lite, men det är inte jag som har makten att ändra det, det är ortopeden.