Sova sova säng säng säng?

Ju sämre jag mår på dagarna ju svårare har jag att förmå mig gå och lägga mig på kvällen. Morgnarna är värst, då är jag yr och illamående, lite som att vakna med en mild baksmälla varje jävla morgon. Så jag ser ju inte fram emot dem direkt. Sen så är det efter kvällsmedicinen som jag mår bäst, den innehåller lite extra smärtstillande av olika sorter för att jag ska få sova, och bieffekten är att jag blir lugn. Så jag mår ganska bra på kvällar/nätter och då är det svårt att gå och lägga sig och veta att när morgonen kommer är allting tillbaka till det värsta igen istället för att sitta upp och ha det bra.

Ikväll hade både mina bästa vänner tid att prata lite, så det var skönt. Lite jobbigt att må dåligt precis när alla blev långlediga och det dessutom varit jättefint väder. Jag är ju inte den som själv säger "Hej, jag behöver dig en stund".

Har även fått N att laga mat med mig igen. Han vill ju egentligen helst leva på LCHF-kost, men har ingen ork att läsa på och fixa det. Själv har jag haft svårt att förstå att jag faktiskt har råd att äta dyr mat nu, så om det går åt ett helt quornpaket till vår mat så är det lugnt. Inte lätt när man levt på existensminimum i så många år. Och nu när jag fick aptit igen efter alla shakes, så har jag planerat och beställt mat. Sen får han laga och jag fixar lite runt omkring och säger vad han ska göra. Så får vi båda mat och jag slipper få ont i ryggen. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0