Blä. Idag blev en gråtdag, delvis i alla fall. Jag vaknade ganska utsövd, jätteskönt. Det snöregnade ett tag, men sen kom solen fram, härligt. Den är fortfarande väldigt låg, så jag kan bara sno sol en del av dagen, men det gör jag. Vi har sån härlig utsikt från vår lägenhet. Inget man skulle tro att man kan ha i en Stockholmsförort, men vi har. Jag får fantastiska solnedgångar och kan lapa sol både i våra stora fönster och från balkongen. Älskar det. Trodde aldrig att jag skulle kunna trivas här, men när inneboende X flyttade ut och sen när grannen slutar spela musik kl. fem på morgonen så kommer det bli bra. Ännu bättre när vi får vår diskmaskin och nya soffan förstås. Börjar kännas som att jag kan tänka mig att bo några år här, känner mig inte längre lika hetsig med att hitta en bostadsrätt närmre city. Klart det blir jobbigt sen när det är dags att pendla igen, men det finns ett sjukhus här som bara är 13 min bort så hoppas att jag kan få jobb där nästa gång.

Ja, det var inte det jag skulle prata av mig om, men jag får göra det i ett hemligt inlägg för det handlar om personer i min närhet och det är bara mig själv som jag hänger ut i denna blogg.

Be om lösen om du inte har det:
http://justforspecialpeople.blogg.se/