Lååång dag

Idag var en väldigt lång dag.
Igår och imorse fick jag prata med en vän som piggade upp mig så jag ändå såg fram emot att föräldrarna skulle komma idag. Tyvärr sov jag dåligt i natt så var väldigt trött. Men lyckades ändå piffa upp mig och vi kom iväg i tid. Sen var det jättetrevligt med utställning och middag. Fysiskt jobbigt. 400 pers som ska trängas genom en smal grotta. Jag tog med rullatorn så jag skulle ha något att vila på, men jag fick ändå ont och blev jättetrött. Men skämdes inte ett dugg för rullatorn idag och bekymrade mig inte ett skit över vad folk tänkte om att jag hade rullator eller är tjock, inte en sekund. Blev lite sur när vi skulle ta t-banan hem från restaurangen, vagnen var full och inte en enda jäkel reste på sig när jag kom där med en rullator. Ja, vad säger man? Tur man har sjukresor.
Men annars var det bara trevligt och trots att det kostade mig ett par tusenlappar så tyckte jag det var värt det. Mina föräldrar förtjänade att bli lite ompysslade för en gångs skull. Bara en gång kom problempersonen upp och då var det för att min mamma faktiskt hade stått upp mot henne för en gångs skull.
Ikväll har jag kollat på Melodifestivalen och stickat. Varit så stel och haft ont (vilket jag redan var därför att jag städade för mycket igår, så imorgon kommer bli en vilodag så jag lyckas ta mig till sjukgymnasten på måndag) så N har fått serva mig lite när jag inte orkat resa mig. Jag fick lust att prova det som min mamma bjöd mig på för länge sen, bär och en klick vaniljkesella. Här har vi bara Lidl och de har inte kesella, men kesella är ju bara kvarg så N köpte det till mig och sen blandade jag i vaniljsocker. Räknade ut kalorierna och det blev inte alls mycket för en ganska stor portion, så jag kommer kunna äta detta två ggr/veckan om jag vill. Schysst!!
Men nu sitter jag här och halvsover så ska gå och lägga mig.
Ååh, ja! Jag måste berätta. Jag blev glatt överraskad för mina föräldrar hade med sig min hund upp. Blev så förvånad och glad när han skuttade in genom dörren. Sen blev han ledsen när vi alla skulle gå, men jag blev så glad av att få se honom och krama lite på honom. Min hund är min ögonsten och har varit sen jag fick honom för över nio år sen. Gamle gubben. Men det är nästan lika mycket ork i honom än. <3 Jag ler bara jag tänker på honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0