Denna helg har jag bara vilat och pysslat. Har sytt två st prydnadskuddar för hand. Det har varit väldigt bra terapi. Jag har fått väldigt mycket pysselsaker efter min farmor. MÄNGDER. Och då kastade vi mycket med. Ingen annan ville ha så jag fyllde kartonger. Men det är väldigt svårt att greja med en persons tillhörigheter bara dagar efter man chockartat har förlorat dem. Det är jobbigt och känns fel. Jag fyllde en kista och flera korgar och sen en massa kartonger. Men när man är 73år har man en väldans massa saker. Efteråt har jag lett åt det, då kunde jag inte, att hon var precis som jag, lämnade saker halvgjorda, orkade inte fästa saker som var färdiga och var tvungen att prova på precis allt pyssel som finns. Inte konstigt att hon var så viktig för mig.
I alla fall så har hon börjat på ett lapp-arbete gjort av små oktagoner (åttakanter) som hon klippt ut ur olika tyger och sen sytt ihop för hand i olika mönster efter färgerna. Hon hade inte kommit jättelångt med syarbetet, men hon hade klippt till massa oktagoner. Tittade på det och förstod hur man skulle göra och har tänkt slutföra det precis som en massa andra saker. Och nu när jag fått upp intresset för att sy för hand så tror jag att när jag hittar det där arbetet bland flyttkartongerna ska jag fortsätta med det. Har även en massa olika tyger, lakan och gardiner i olika färger som jag kan klippa oktagoner av. I korgen där allt ligger finns t.o.m. mallar för att klippa och mallar när man ska sy ihop. Har en bebissak jag vill göra och sen en födelsedagspresent, men det är de enda tvångsgrejerna jag har kvar på listan.
Min virkade kofta är nästan färdig, behöver bara hitta knappar och sy fast så är den klar. Jag är lite osäker för den är ganska flammig i färgen vilket för mig känns som färgglad och jag är inte speciellt färgglad av mig. Men N sa att den var snygg. Får se om jag provar att använda den när rätt årstid kommer.

Det har varit skönt att koppla av även om jag bekymrat mig för halkan. Till sist avbokade jag sjukgymnasten imorgon. Känns hemskt att inte våga ge sig ut, men jag hoppas isen smälter snart. Slask brukar man åtminstone inte halka i.