Mamma och pappa kom inte. Först fick jag ett sms från mamma där det stod att de ville skjuta på det en dag för det var så fint väder "om det var okej". Vad ska jag säga då? "Nej, det är inte okej"? Sen ringde pappa senare och sa att det skulle vara fint väder hela helgen så de ville skjuta på det. Jahopp. Och med tanke på att de tar hand om mitt syskonbarn eftersom mitt syskon inte orkar det så får man väl se när det är tillräckligt dåligt väder för att hälsa på mig. Men jag kan inte säga till min pappa när jag blir ledsen för då gör han saker han egentligen inte vill göra bara för att han inte står ut med att jag är ledsen.

Det var dessutom min kisses födelsedag och jag saknar honom så jäkla mycket. Så dagen bestod av depp, glass och spela datorspel i princip. Det var riktigt tufft. Nu måste jag försöka komma igång igen med promenader och matlagning. Men det tar emot. Jag känner mig ensam och bortglömd. Är det så här det ska vara för att man inte har barn?

Isch.