När jag sover ligger jag på sidan med armarna framför mig och båda knäna uppdragen som i en stolställning med en kudde mellan knäna. Kudden fick jag hitta på för ett år sen när min ischias i vänster benen var så hemsk (innan jag fick allt knark). Jag kunde bara ligga i samma ställning på högersida och trycket av vänsterknä mot högerknä gjorde ischiasen värre. Nu för tiden kan jag ligga på båda sidorna, men det är fortfarande bara en ställning som gäller. Men innan fick jag ligga i samma ställning och när jag vaknade och hade ont (vilket man får i sidan som är nederst när man ligger i exakt samma ställning i flera timmar) fick jag helt enkelt bara gå upp ett tag, sen lägga mig och sova några timmar till. Nu kan jag oftast bara vända sida och somna om.

I natt vaknade jag efter två timmar och vände mig över till vänstersidan och utan att jag tänkte på det eller ens var medveten om det sträckte jag plötsligt ut vänsterbenet och drog upp höger knä mot magen. Det gick en välrysning genom hela kroppen av att få göra den enkla förändringen. Det var som att spänningar släppte. Sååå skönt. Men det tog bara ett par minuter innan ischiasen strålade från höger skinka, genom benet ut i höger fot. Vilket är anledningen till att jag nu sitter vid datorn, jag var tvungen att gå upp för jag fick så ont.

Bara ett exempel på hur nervsmärtan styr mitt liv. Resten av kroppen vill ligga i en helt annan kroppsställning, men pga nervsmärtan går inte det. Ett annat är att jag har fått lite sår i knävecken eftersom jag har knäna böjda i princip dygnet runt, om jag inte ligger i sängen med knäna böjda så sitter jag ju i stolen och då är knäna böjda.