I natt sov jag underbara åtta timmar i sträck. Det har inte hänt ofta de senaste tre åren. De får säga vad de vill om att det inte gör så mycket om man vaknar flera ggr mot morgonen för det är i början av sömnen man sover den viktigaste sömnen. Känslan av att ha fått sova sammanhängande finns där när jag vaknar, även innan jag kollar på klockan.

Jag vet inte varför jag vaknar. Undra om inte kroppen helt enkelt vant sig vid beteendet. Det är inte ryggen längre, jag har inte ont på nätterna (halleluja!). Kanske kroppen tror att den måste vakna fastän den inte måste det längre. Hoppas i alla fall att den vänjer sig vid att sova snart. De säger ju att man blir tjock av sömnbrist.

Jag har inte tränat så mycket de senaste dagarna. Jag vet varför. Förutom att jag var jätteförkyld förra veckan då.
Jag har fyllt år och jag ordnar aldrig ett kalas då alla kan komma. De som vill fira mig gör det när de har tid. Vilket brukar innebära att firandet drar ut på sig i en hel vecka. Och hur mycket fika och gottigheter hinner jag inte äta då? Även om det är nu jag verkligen borde träna så känns det alltid så meningslöst att göra det när jag äter onyttigheter samtidigt. Kanske det är en attityd jag borde förändra? När man inte vill träna är när man verkligen behöver det. Tränade jag den här "födelsedagsveckan" kunde jag kanske slippa gå upp i vikt.