Jag ringde till min vårdcentral och frågade om jag ska vaccinera mig mot säsongsinfluensan i år. Fetma har ju lagts till som riskfaktor och dessutom sänker min ep-medicin de vita blodkropparna och som biverkning är virusinfektioner "mycket vanliga" och under "vanliga" finns lunginflammation, luftvägsinflammation, urinvägsinfektion (som jag ju märkt), infektion, inflammation i svalget och öroninfektion. Dessutom är jag ju väldigt stillasittande, vilket inte heller är bra. Så ja, de tyckte jag skulle vaccinera mig. Funderar på att göra det imorgon.

Läste om de psykiska biverkningarna igen. Om man är hypokondrisk ska man inte läsa biverkningar för mycket men i övrigt är det bra att påminna sig så man vet vad alla hemska saker beror på.

"Vanliga: fientlighet, förvirring och emotionell labilitet, depression, oro, nervositet, onormala tankar.

Ingen känd frekvens: hallucinationer"

Mm, låter lika bra som första gången jag läste det. Kan folk sluta försöka fixa mig nu? Jag gör vad jag kan för att inte detta ska ta övertag, men det går bara till en viss gräns!

Dessutom står det att anorexi och ökad aptit är vanligt. Anorexi och ökad aptit? Bra att ta det när man har ätstörningar. Men jag har ju inget val, utan medicinen kan jag inte röra mig pga smärtorna.

Dessa biverkningar har jag fått:

Urinvägsinfektioner, virusinfektion, ökade ätstörningar, fientlighet, förvirring, emotionell labilitet, depression, oro, nervositet, onormala tankar, somnolens (sjuklig trötthet), yrsel, viss ataxi (koordinationsrubbningar i musklerna), kramper, huvudvärk, parestesi (stickningar, myrkrypningar), hypestesi (minskad känselhet för beröring), synrubbning (dimsyn), svindel, hjärtklappning?, illamående, dyspepsi (matsmältningsproblem), div magproblem, muntorrhet, pruritus (klåda), ryggsmärta?, inkontinens?, minskat sexlust?, utmattning, perifert ödem, sjukdomskänsla, viktuppgång.

 

Men, dessa har jag inte fått. Hurra! :

Lunginflammation, luftvägsinfektion,  infektion, otitis media, leukocytopeni, trombocytopeni ,  allergiska reaktioner (t.ex. urtikaria), anorexi, ökad aptit, hallucinationer, hyperkinesi, dysartri, amnesi, tremor, insomni, förnimmelser som t.ex. parestesi, hypestesi, onormal koordinationsförmåga, nystagmus, ökade/minskade eller frånvaro av reflexer, hypokinesi, andra rörelserubbningar (t.ex. koreoatetos, dyskinesi, dystoni), synrubbningar som amblyopi, diplopi, tinnitus, hjärtklappning , hypertension, vasodilatation, dyspné, bronkit, faryngit, hosta, rinit, kräkningar, dentala avvikelser, gingivit, diarré, buksmärta, dyspepsi, förstoppning, , flatulens,  pankreatit, hepatit, gulsot, ansiktsödem, purpura (oftast beskrivet som blåmärken efter fysiskt trauma), utslag, akne, Stevens-Johnsons syndrom, angioödem, erythema multiforme, alopeci, artralgi, myalgi, ryggsmärta, ryckningar, myoklonus,  akut njursvikt, inkontinens, impotens, brösthypertrofi, gynekomasti, utmattning, feber, gångrubbning, asteni, smärta, influensasymtom, generaliserat ödem, abstinensreaktioner (oftast oro, insomni, illamående, smärta, svettningar), bröstsmärta. Plötsliga, oförklarliga dödsfall har rapporterats, där eventuellt orsakssamband med gabapentinbehandling inte har fastställts, minskat antal vita blodkroppar, förhöjda levervärden, SGOT (ASAT), SGPT (ALAT) och bilirubin, olycksfall, skrubbsår, frakturer.

 

Från de andra medicinerna har jag fått: viktuppgång, somnolens, dåsighet, yrsel, huvudvärk, dimsyn, illamående, muntorrhet, svårighet att kissa, rubbning av libido.

Det jag är ute efter är att allting ordnar sig inte bara för att smärtan behandlas. Det är så jobbigt att få höra att jag måste peppa upp mig och se ljust på saker. Speciellt eftersom jag verkligen gör det så mycket som bara är möjligt. Varför ska jag vara "glad över att jag gjort röntgen"? Det här är vad jag måste dras med varje sekund av varje dag. En röntgen gör ingenting bättre, snarare sämre eftersom det gör fruktansvärt ont att röntgas. Det är som att folk tycker jag ska "komma över det" bara för att det gått tre år sen första ryggskottet och ett halvår sen denna übersmärta satte in. Så för att jag haft ont i tre år och nu haft så ont att jag knappt kunnat gå i ett halvår så ska jag plötsligt må bättre? Jag får väl tyvärr meddela att det normala är att det går åt andra hållet när det gäller kronisk smärta, ofrivillig isolering, sömnbrist, dåligt med stöd osv. Ibland vill man bara bli sedd och lyssnad på!!

Igår var jag hos naprapaten igen. Kan inte bestämma mig om jag ska vara skeptisk eller inte. Han gör inte som de andra jag gått till. Och han sätter akupunktur som inte gör ont och hon jag gick till i Lund som fått massa utbildning i Kina var aldrig nöjd om det inte gjorde ont, och sen sätter han ström kors och tvärs över ryggen, vilket ju är skönt men det finns ju inget som säger att sånt ger bestående resultat. Men jag går väl några gånger till och ser hur det känns. När jag får komma till en sjukgymnast kommer jag nog inte gå till naprapat längre i och med att naprapat inte går på högkostnadsskyddet. Jag är ju inte rik direkt.


Nu håller jag på att däcka igen. Huvudet snurrar och jag måste lägga mig ner. Hoppas jag inte somnar för jag försöker få en bra dygnsrytm. Jag går upp kl. åtta varje dag, det är lagom.
När jag kommer tillbaka ska jag ordna lite med ett schema igen. Ska planera in cykling och en promenad varje dag. Ska försöka promenera utan kryckor nu. Kommer inte så långt men ryggmusklerna måste få träna på att hålla upp sig själva också. Får se hur det går. Nu - lägga sig ner.