Det var en bra dag igår. Ångesten lättade av att jag lyckades se framåt. Det stärkte mig långt inne.
Försökte mig på samma sak idag. Gick inte lika bra av nån anledning. Tränade en gång och sen duschade och blev så himla trött av det att jag inte orkade göra nån lunch så stoppade i mig en baguette. Antar att jag inte är den enda som tenderar att tänka "Nu har hela dagen skitit sig" om jag äter något oplanerat, trots att jag vet att det inte är sant.

Fick inte så mkt träningsvärk i magen som jag trodde. Men lite känns det. Gick lättare att koppla på musklerna idag jämfört med igår. Så fort det går att tappa muskler. Och jag som varit stillasittande över ett år behöver inte gå på rehab enligt FK!?
Det jobbigaste är fortfarande att det gör så jävla ont när jag ska ta mig upp. Tur jag fick ha sjukpenning så här länge så jag hade råd att köpa en vettig stol. Jag har ju bott i den här stolen, märks att sitsen är välsutten. Visst, den var begagnad, men det märks ändå. Utan den här stolen hade allting varit mycket svårare, nu är det som att vila varje gång jag sitter. Det som känns mest bekvämt är oftast det allra sämsta, många föredrar t.ex. att halvligga i soffan, det är inte alls bra för ryggen. Avslappnad får man vara i sängen, när man sitter ska man sitta ergonomiskt.

I vilket fall så känns det som att jag är lite mindre stel och har lite mindre ont än igår kväll. Alltid nåt.