Beställde det där måltidsmåttet i alla fall.
Kan ju inte skada och jag hade råd med 249kr.
Står att det ska komma om en vecka. Tills dess fortsätter jag skriva ner vad jag äter, men jag räknar inte kalorier.
Tipsade mamma också måltidsmåttet och hon beställde också. Det är från henne jag ärvt en del av min ätstörning så jag tänkte att hon nog skulle ha nytta av att få lära sig hur stor en normal portion med. Glad att hon tyckte det lät bra.

Nojat mera om viktuppgången. Tänkte inte väga mig idag, men gjorde det ändå och den visade samma sak idag. Jag har läst att det tar 7-7500kcal underskott för att gå ner 1 kg, men 13000kcal överskott för att gå upp 1kg. Jag har knappast ätit 26000kcal överskott förra veckan. ^^ Ja, det är väl bara att försöka sluta noja och gå vidare.

Tröttheten håller på att ta ut mig. Kom i säng strax efter 1 i natt och somnade som en stock. Vaknade vid 3 igen. Gör alltid det eftersom jag dricker så mkt när jag tar kvällsmedicinerna. Men i natt kunde jag inte somna. Satte på ljudboken, men det gick inte. Så gick upp och kollade på Medium och blev uppe i två timmar. Tyvärr började grannen spela musik då vid kl.5. Han spelar inte så högt som min granne i Skåne som faktiskt spelade så att mina rutor skallrade och överröstade konversationer jag hade med mina vänner. Och det är inte överdrivet, jag har vittnen. Men inte gjorde hyresvärden nåt åt det trots att jag tjatade i två år. Jävla arslen.
Ja, i alla fall så spelar den här inte så högt utan han överröstar inte mina öronproppar. Men N vaknade ju förstås och klädde på sig och gick upp och bankade på. Vem spelar musik kl.fem på morgonen? Och det är inte första gången. Han öppnar aldrig, men han tystnar. Hur korkad är han? Händer det en gång att en granne kommer och bankar på borde man ju förstå att det är ganska korkat att göra det igen?
Ja, i alla fall så blev det då att jag sov till kl.12:20 fastän jag lagt mig kl.1 på natten.

Nu till det jag skulle komma fram till. Tröttheten. Håglösheten. Jag har suttit med frukost framför mig en timme utan att äta och kan inte säga varför. N sa igår att jag var "konstigt håglös", typ "borta". Jag känner mig inte alls närvarande, jag glömmer äta fastän jag har maten framför mig. Jag vet inte vad detta är symtom på. Stress? Depression? Utmattning?
Det värsta är ju att jag inte blir piggare om jag inte äter eller tränar. Snarare tvärtom. Jag vill inte förlora

Vet inte vad jag ska hitta på. Fortsätta försöka lägga mig skapligt tidigt och äta frukost tidigt och få i mig ordentliga måltider. Annars vet jag inte vad som kan hjälpa.

Jag undrar varför det alltid blir så att så fort jag ska äta och träna duktigt så slutar det med panik och tvärtom. Att öka grönsaker och minska kolhydrater och att cykla varje dag är ju inte stort. Varför reagerar jag med nån slags panik? För små förändringar? Är det ätstörningar? Äter jag för dåligt och kroppen reagerar mot näringsbristen?
Igår åt jag kräm till frukost. Ja, hade väl varit bra om det varit smörgås m ägg till det. Sen åt jag potatis, citronbitare, sås och grönsaker till lunch. 1 dl proteinpulver till mellanmål. Quornlasagne och grönsaker till middag. Men ändå blev jag jättehungrig vid kl.22. Varför?? Jag förstår inte. Jag avvaktade länge för att se om det var sug. När jag hade gallsten fick jag magkatarr och magkatarrsug kan kännas som hunger. Så jag väntade. Men blev bara hungriga och hungrigare. Och inte sugen, utan ren hunger. Varför? Vad var fel? Jag vet inte. Det blir alltid så. Om inte redan första dagen, så efter en vecka. Speciellt om jag samtidigt tränar.