Jag tror jag har lärt mig mycket om livet de senaste åren. Om mig själv, om andra människor, om relationer osv. Mer insatt i min egna brister t.ex. Förut var jag livrädd för separationer. Tog hela tiden kontakt med gamla vänner bara för sakens skull. Kunde inte låta ett ex försvinna helt trots att han var en skit. Men nu har jag blivit sviken av människor som jag trodde brydde sig och kors i taket, jag överlevde. Och inte bara överlevde, jag har det bra med de människor jag har i mitt liv. Så istället för att analysera varför personer slutat bry sig så har jag lagt det bakom mig och ser fram emot att lära känna nya människor. Tror det är hälsosamt. Jag har växt ifrån de flesta av dem ändå. När en relation ger mer negativ energi än positiv så är det dags att lägga ner. Saker händer med en när man har smärtor i 3,5 år (plus 2,5 års magsmärtor innan det). När andra står kvar och stampar eller i vissa fall faktiskt går bakåt så har man en dag ingenting gemensamt längre.

När det gäller mer fysiska delar av livet så mår jag lite bättre idag än igår, men är trött och måste ta ett gäng energidrycker per dag för att orka nånting. Har i alla fall cyklat 30 min, och lagat bra mat till lunch och middag. Tycker det blev lite svårt att uppskatta hur mycket man ska ta när man gör paj, gryta m.m. och inte kan lägga upp i måltidsmåtten så letade upp mina små tallrikar. På dem kan man inte ta för mycket mat. Bättre att ta en liten portion först och blir man inte mätt så kan man ta lite till. Har inte heller överstigit "extrakontot" utan hållt mig till alla gränser. Gick upp 1,5 kg vatten, men har gått ner 0,5 igen. Blir nästan alltid så när man går från hel kur till bara mat.