Det blev ingen motion igår. Jag hade ont i ryggen. Vet inte om det var från att jag cyklade 45 + 30 min dagen innan eller om det var de nattliga aktiviteterna. Men jag hade mkt svårare än vanligt att lyckas nå ner till golvet, städa kattlådor osv, så jag lät bli cykeln för säkerhets skull.

I övrigt så sket det sig med den där "inget godis innan nyår". N hade köpt choklad. Han gav den inte till mig utan frågade bara "är du godisfri?". Jag hade abstinens och hade inte ätit lunch förrän kl.20, så jag bestämde ganska fort att jag inte var ett dugg godisfri.
Abstinensen kommer från att jag sänkt morfinet dagtid. Det låter nog dumt med tanke på hur mkt ångest jag börjar få inför ortopeden, men i söndags när jag gick och lade mig fick jag hallucinationer. Jag visste inte vem N var, visste inte vem jag var. Minns att N frågade mig (han låg och höll om mig) "Var gör benen?". Jag svarar "De springer". "Vart springer de?". Men det visste jag inte. Jag bara låg där och rörde benen som om jag var sprang.
Så ja, jag vill hemskt gärna sänka knarket just nu. Hallucinationer är inget som gynnar mig.

Så denna vecka handlar om att klara av att vänta på besöket hos ortopeden på måndag, utan att få panikångest och ligga sömnlös varje natt. Och att försöka sänka morfinet. Allt annat skiter jag fullständigt i. Nu är klockan kvart i fem på morgonen och jag har inte sovit än. Jag förstår förstås att sömn, mat och motion är viktiga bitar när det gäller ens psykiska hälsa. Det vet jag mycket väl. Och jag vet att ångesten lindras av motion osv. Men det handlar om att välbefinnandet, och inte om vikten, denna vecka.